Samtalet
Samtalet. Inga framsteg? Vadå mer sjuk än innan? Hatar hur dom alltid ska tala om för mig hur sjuk jag är! De får mig att känna mig ganska värdelös, att trots så mycket jag har gått upp så är jag väldigt sjuk. De sitter i tankarna jag vet, men just nu känner jag mig som världens tjockaste anorektiker.. Jag var ändå lite hoppfull inför detta mötet, de kändes som att jag tagit något litet steg i rätt riktning. Riktningen emot de fria livet. Men tydligen så höll dom inte med, pratade mest om slutenvård eller capio och huruvida jag ska få börja gymnasiet eller inte. Ser dom inte inte vilka framsteg jag har gjort? För ett halårsen var jag inte kapabel till att göra många saker, se på mig nu! Jag kan se på film och verkligen se på filmen, läsa bok och verkligen läsa boken! Dock är de svårt om de är precis efter mat men ändå! Jag skrattar, jag lever, mer än jag gjort på länge, jag kan ha roligt. Tydligen så ser dom inte de.. Fast någon liten iq cell hade lite vett i sig iallafall, dom höll sitt löfte om att jag ska få testa att spela fotboll igen! Dock med med två glas mjölk tillägg på matschemat dagar då de är träning, men jag tror nog de kan vara värt de! Hör hur frisk jag låter? Jag ska övervinna ångesten, dricka mjölken och gå på fotbollen! Never stop fighting!
