buppisbarn.blogg.se

Det är inte lätt, när de är svårt ^.^

Skolstart

Kategori: Allmänt

Har börjat nu, 1an på gymnasiet. Känns bra, helt nytt folk, ingen som drömmer en. På min förra skola visste i princip alla om mina problem. En inläggning är inget man ljuger bort så lätt, folk märker att man är borta också..
Nu är det omstart! Får äta med alla andra och ta själv! Jag tycker de har funkat bra dom här dagarna, hur de verkligen har gått får väll vågen avgöra. I vilket fall är jag väldigt glad att jag har fått den här chansen! Att dom tror på mig! Jag ska visa dom att jag klarar detta, för min skull också. Nu jävlar!

Livet leker!

Kategori: Allmänt

Livet är bra just nu asså! Fått så himla mycket förtroände bara helt plötsligt, har lite ångest för att jag inte alltid gör som jag ska.. Igår var jag med en kompis inne i stan och köpte massa grejer, inför skolan var de meningen men så blev de inte riktigt ;) köpte bla en perfym, lite kläder och en övningskörningsskyllt haha! Körde lite på kvällen sen, de gick helt okej, fick igång bileen och körde lite på ettan.
Bara de att jag fåt åka in till stan själv med en kompis gör mig glad, fick äta mellanmålet med henne också!  För första gången hoppas jag inte att siffrora på vågen ska stå stilla och inte neråt, jag vill inte tappa detta nu! Ibland blir jag nästan lite arg på mina kompisar för att de är så lätt att fuska med dom..
Idag på morgonen var jag och åkte skateboard med två kompisar på actionpark, ingen av oss är jätte bra men de går ju. Jag har alltid tyckt de är roligt att åka osånt, gillar även snowboard men jag blev förvånad över hur kul dom tyckte de va! Dom tyckte vi skulle göra de igen! Grymt kul ju :)
Så dom två senaste dagarna har varit toppen! Önskar bara att jag kunde sluta gämföra mig med allt och alla jag ser, måste alltid vara smalast.
 
 
 
 
Och en liten bonus bild på en snygg skateboard åkare och en apa..?
Ryan Sheckler

Gårdagen

Kategori: Allmänt

Första gången jag fick äta middag med någon annan än mamma och pappa eller sjukhus personal! Jag och några kompisar var inne i stan på kulturkalaset, vi såg Norlie & KKV, Melissa Horn och Timbuktu, sjukt kul var det! På Timbuktu stod vi nästan längst fram så de va väldigt bra! Först var det bara jag och en kompis, sen mötte vi upp en till kompis, och en kompis till henne, väl där innan så träffade vi massa vi kände. Älskar de! Älskar att träffa nytt folk och bara leva helt enkelt, så himla längesen var det! Vi åt innan allt ihopa på Mcdonalds, har inget emot att äta där, inget jag har några problem med, man måste ju inte ta pommes frittes tex, de behövde jag inte heller, mamma hade sagt ett par alternativ till min kompis som hon skulle se till att jag åt. Tänkte hela tiden att jag inte skulle bry mig om vad som innehöll vad, tillslut började jag må riktigt dåligt över de och tog fram min mobil och kollade McDonalds appen, så himla svag är jag! Kan inte ens låta bli att kolla kalori innehållet när jag är med vänner.. 
Sedan efter alltihopa så gick vi runt och myste lite, några köpte glass, några köppte våfflor, jag skulle köpt glass men jag gillar inte glassen på donken, de va dit vi gick  sen igen så de fick bli lite provsmak av våfflorna.. Inte alls tillräkligt för kvällsmål, är helt medveten om de. För första gången är jag lite rädd att jag ska gå ner i vikt, har verkligen inget emot att bli av med mina as tjocka lår, vill bara inte att mina behandlare ska ångra sig och inte låta mig börja skolan. Börjar jag inte skolan blir det att spendera ett år med att bli frisk.. antagligen capio eller östra slutenvård, där kommer jag garanterat gå upp all förlorad vikt flera gånger om.. Sen så vill jag såklart börja skolan också! Lovar att om några timmar kommer jag ha panik över en tankeframställd vikt uppgång med, detta är ändå bättre. 
Sedan missade vi sista bussen hem också, vilket i sig kanske inte var jätte lyckat, men det gjorde inget. Inne i stan den tiden träffar man nästan alltid väldigt roliga personer, som inte alltid är helt klara i huvet ;) Tillslut slutade det med att vi fick ringa ens pappa, vi va bara två som tyckte de var värt med taxi.. ca 100 spänn var hade de blivit, inte så farligt för 25-30 min. Nu fick stackarn till pappa ta sig upp och köra hem oss. Riktigt snällt av honom! Kom hem kvart över 2, kom i säng vid halv 3, sen var de vara till att njuta av några timmars sömn. Är klart väldigt trött idag, men de var värt de, så jäkla värt de! Hoppas jag kommer få förtroende till mer sånthär i framtiden!
 
 Melissa Horn, inte jätte bra platser men vi såg inte hela. Sjukt mysiga låtar har hon iaf! Fast hon spelade inte Hanna, min favorit. Om hon gjorde de så missade vi den :(
 
 
Timbuktu. Bra vare!

Några dagar sedan

Kategori: Allmänt

Skrev ingenting om hur de gick när jag hade en kompis med mig på mitt sommarställe.. Hon va där två nätter och jag måste säga att de gick bättre än vad jag trodde. Jag åt utan krångel och ångesten efteråt var inte så himla farlig. Kan berot på att vi gick mycket och långt, vilket inte uppskattades av mamma och pappa men dom kunde inte riktigt säga något. De var väll mest på mitt initiativ med hon hade inget imot de och föreslog att vi skulle gå längre. Vi gjorde en hel del saker, vattenskidor, fiskade, badade osv. När hon sov en morgon, efter frukost så gick jag ut en sväng. En ganska lång sväng blev det. Älskar att gå långa promenade! Vet inte om det är för förbränningens skull eller om jag verkligen uppskattar själva promenaden. Vilket som så är de något jag försöker göra så ofta som jag kan, har en begränsning på typ 10min så de är inte alltid jätte lätt. Men när ingen ser så..
Tyvärr så var denna en av de promenader som inte förblev oupptäckt.. Mamma hade tydligen ''vittnen'' som hade sett mig långt borta från huset, gåendes i ett raskt tempo. Jag nekade såklart men vad ska man göra, båda visste ju att de var sant. Ibland är de bara att erkänna, sen så kan man ju alltid försöka göra situationen något bättre genom att säga att man bara skulle sitta vid havet en stund.. Längtar efter den dag då jag slipper ljuga så mycket.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Alldeles för sant

Kategori: Allmänt

 

Börja leva?

Kategori: Allmänt

Jag lever inte, jag lever verkligen inte. Jag känner mig som en robot av nåt slag.. Allt jag gör har jag en baktanke med, går jag en promenad med en kompis så är de för förbräningens skull, spelar jag tennis eller annat med min bror så är de också en stor anledning. Badar jag, ja då är de lika bra att simma hela vägen till flotten fastän de är förjävla kallt. Vem vet, kanske jag förbränner en kalori.. Hela mina dagar går ut på sånna här småsaker, såhär var de inte ens förut, innan jag gick på samtal och vägningar, innan jag var inlagd. Då kunde jag ta de lungt, vetskapen om hur lite jag ändå åt gjorde mig lugn, jag kunde ligga stilla hela dagar och ändå gå ner i vikt. Nu var de väll aldrig helt så, men jag hakade inte upp mig på småsaker lika mycket.. Nu har de blivit som ett litet strå att hålla fast vid. Maten kan jag inte styra över, med minst fyra vakande ögon så är de en omöjlighet. Men hur jag rör mig, de kan jag fortfarande kontrolera, jag står istället för sitter, tar längsta vägen till köket i princip.. patetiskt.. nånstans förstår jag väll att detta inte påverkar siffrorna på vågen, men ändå, ändå så vågar jag inte sluta, släppa taget. För tänk om, tänk om de är detta som gör att min vikt numera står hyfsat still? 
 
 
Lättare sagt än gjort..
 
 

Dagen

Kategori: Allmänt

Blev ingen fotboll..  Blev en massa tjat och bråk kring lunchen, mår bara sämre och sämre när jag ska äta :( Detta gjorde att lunchen åts en timma senare än den skulle. Hade aldrig klarat att bara trycka i mig en massa mat precis innan fotbollen, jag verkligen hatar att äta när jag är mätt.Skulle säga att hela förmidagen var förjävlig, tog tag i de hela efter lunchen och såg till att jag var kapabel till att gå och träffa en kompis som jag brukar promenera med. Stackarn att bli utnytjad som ångestdämpande bara för att anorexin tvunget skulle ut och gå.. Sedan spelade vi lite fotboll med några kompisar, mer jobbigt än våra slappa träningar måste jag säga. Jag åt även mellanmål där, mamma ringde hennes mamma innan, dom hade inte de brödet jag brukar äta, fick lite smått panik men hitade nåt litet bröd sen så de gick okej. Blev även skinka istället för ost, anorexin jublade och jag teg. Äpple hade dom inte heller, fick bli två vindruvor. Hennes mamma verkade inte reagera över de hela, ganska ovanligt att behöva tvinga 16 åringar att äta liksom. Av de få gånger jag har fått lov att äta något mellanmål hos kompisar har de faktiskt ofta glömts något, trots att mamma ringer varje gång. Mamma litar nästan lite för mycket på mig.. mår nästan dåligt för att jag ljuger och har ljugit så mycket som jag gör. Dricker vatten innan vägning, gömmer mat, promenerar.. har jag ens ansträngt mig de minsta för att bli frisk? Känns inte som att jag vill bli frisk.. kan man vilja vara sjuk?

Beslutångest

Kategori: Allmänt

Ååh beslutsångest! Ska jag gå på fotbollen eller inte.. De är frågan.. Förra träningen var bra men de berodde endast på att de va så många som kom. De va ju den första. Men dom andra träningarna som varit, ha de varit få på, och de har varit rejält oseriöst. (jag har inte varit hemma och kunnat gå men jag vet de) Visst sånt är också roligt men jag kommer få sån hemsk panik då. Jag dricker ju extra av en anledning, och den anledningen är inte att jag ska stå still. Jag kommer antagligen inte heller få cykla till träningen som förra gången.. Ååh jag vill ju ha roligt! Varför är jag så jäkla rädd för två glas mjölk (4dl)? Man går inte upp i vikt av de! Eller? Efter några gånger så gör man väll de? Aah, varför får inte jag äta lika lite som alla andra? Dom får äta när dom vill och var dom vill, jag får bara lämna huset under vissa omständigheter.. Och de krävs alltid en himla massa planering innan. Hur blev de såhär?

Finns inte ord..

Kategori: Allmänt

Jag hatar pappa, det måste vara nåt fel på mig att jag har så starka känslor som jag har men jag verkligen HATAR honom. Vill bara att han ska bort, långt bort så jag slipper se honom. Jag tänkte säga dö men de skulle antagligen knäcka mamma och mina syskon. Jag kanske låter känslolös och elak, men de är så jag känner. Jag kan inte riktigt förklara varför, jag bara ogillar starkt alltid med honom. Hela han är äcklig. När vi satt han och jag i bilen så bara fick jag nog, jag satt där back så jag sparkade honom i ryggen, ville bara få ut all min aggression. Han tvär nita och sa att jag va en idiot och slängde min mobil i marken. Egentligen var de väll inte så stor sak men jag fick nog. Där och då struntade jag i om han skulle köra av vägen. Struntade i allt.

Tacos

Kategori: Allmänt

Om jag ska få börja skolan så måste jag "öva" på att lägga upp mat själv. Hela dom här två sista veckorna går ut på att visa hur frisk jag är, allt jag gör har jag en baktanke med. Visst, jag kanske inte går och tar en kaka lite spontant men jag äter utan att klaga. Jag vet att de inte hjälper att klaga men de känns ändå bättre när man har försökt få mindre på tallriken, känner mig grymt misslyckad om jag inte försöker.. Då känns de som att jag bara har gett upp.. De är en evig kamp varje gång, hela jag skriker efter att kommentera att nu räcker de. Men jag är tyst, äter tyst och tackar för maten. Jag måste visa dom! Hur svårt kan de va. Försöker intala mig själv att jag ändå kan ta igen de när jag börjar skolan sen men just nu är de svårt. Känns som att jag kommer hinna gå upp ett tiotal kilo tills de är dags, fastän matschemat är desamma.. Jag kommer behöva börja skolan med en ful kropp. Fan.
Idag fick jag lägga upp själv. Tacos åt vi så de va egentligen köttfärssåsen som va huvudgrejen, tog några skedar tills mamma sa att de va bra, direkt börja debatterna i huvet, hade de funkat om jag tog en halv sked mindre? Tog jag förmycket nu? Fanfanfan, måste jag verkligen ha ost? Känns flera gånger värre med vetskapen om att de var jag som gjorde detta mot mig själv. Just nu känner jag mig dum äcklig och tjock. Vill bara ut och röra på mig men de får jag ju knappast. Snälla kan inte skolan bara börja snart!

Tidsinställt

Kategori: Allmänt

En kompis undrade (för några dagarsen blir de väll när detta publiceras) vart jag har varit under hela året eftersom jag inte har spelat nån fotboll, så jag besättade. Vi har varit ganska nära varandra med tappat kontakten lite.. Jag bestämde mig i alla fall för att vara ärlig, jag sa som de va. Att jag har varit på sjukhus osv.. 
Hennes reaktion var verkligen jätte lik min egna när jag fick höra om en vän till familjen som hade problem för några årsedan, hon var nyfiken men förstod verkligen inte, hon förstod verkligen inte hur man bara kan få för sig att man är tjock och sen sluta äta. Hon undrade vad de var som hade fått mig att bestämma mig för de. Exakt så kommer jag ihåg att jag tänkte själv den gången, jag kommer ihåg hur jag sa till mamma -Jag skulle aldrig kunna få anorexia, jag gillar mat för mycket. Nu vet jag att de inte är så, de är så mycket mer. Man behöver inte tycka att man är sjukt överviktig, och de är heller inte något man bestämmer sig över en dag. De byggs upp under en lång tid och tillslut är man helt fast i skiten. Ingen återvändo.. Jag försökte förklara så gott jag kunde och hon försökte förstå, men jag såg på henne att hon verkligen inte förstod. Det ska hon vara glad för, de är egentligen ingen man vill ha förståelse för..
 
 

Musik (tidsinställt)

Kategori: Allmänt

Superchic[k], älskar hennes musik! Man kan relatera till många av hennes låtar vilket är supper bra! Min favorit just nu är Stand in the rain.
 
Gillar att lyssna på musik från folk man kan inspereras av, Demi Lovato tex! Skyscraper in my <3 sen gillar jag även Give Your Heart A Break. Ganska ny!
 
Är man på riktigt depp humör så är Breath me med Sia väldigt bra, grymt vacker sång som får en att vilja gråta, om  man inte redan gör de..
 
Är inte så musikalisk själv men tycker mycket om musik, hörlurarna i öronen och en bra låt kan få en att känna sig mycket bättre, både glad och ledsen musik!
 
Ni få som nu läser detta, ta hand om er!
 
 

Trött och ångest..

Kategori: Allmänt

Ååh va jag är trött nu va, de är inte mänskligt att gå upp såhär tidigt varje dag :( M är jätte trött eftersom hon inte är van haha! Vi gick och la oss igen efter frukost, funderar på att smita ut på en promenad.. Kan ändå aldrig sova efter att jag har ätit, ingen ide att ens försöka.. Sen så fick jag rätt mycket ångest nu eftersom M åt mindre än mig till frukost, jag vill typ att alla ska äta dubbelt så mycket som mig hela tiden. I början när jag kom hem från sjukhuset tänkte jag varje gång någon inte följde mitt matschema exakt att dom hade en ätstörning, hur friska dom än var.. Jag förstår att se inte är så men kan ändå inte låta bli att må dåligt över de :( Slänger in en fin bild från igår.

Svar på kommentar!

Kategori: Frågor och svar

Fick en fråga innan om jag går på någon ätstörningsenhet, och ja, de gör jag. Jag går på anorexi, bulimi motagningen på östra sjukhuset i Gbg. Jag går dit på samtal och vägning en gång i veckan. Under våren var jag inlagd på bup akuten men jag fick komma hem lagom till nians bal, vilket jag var väldigt tacksam över. Nu funderar de dock på¨om de krävs inläggning igen, antingen slutenvården på östra eller capio i varberg. Ända skillnaden nu är att jag har mer rätt att välja själv den här gången. 
 
Kollar man på de här bilderna ser de ut som att jag är ett riktigt psykfall.. så illa är de väll inte riktigt, det finns andra som hade förtjänat min plats mycket bättre! Känner mig dum som tog upp en plats som nån annan hade behövt när de finns så få! ;(
 

Jävla ångest

Kategori: Allmänt

Varförvarförvarför ska jag alltid förstora upp allting? Ett val av nya skor kan t.o.m bli jobbigt. Nu handlar de inte om något val, utan att min kompis ska följa med till mitt sommarställe.. Visst, jag är väldigt nära henne men jag tror inte jag är tillräckligt nära någon för att inte tycka de är jobbigt om jag får en väldig ångest. Jag tror väll jag kan klara mig utan att ligga och gråta 3 dar i stäck men att hålla inne med de kan vara minst lika jobbigt.
Snälla anorexia monster, förstör inte allting mer nu!